Hej fina vänner👋
Jag vet inte om rubriken som lyder stämmer. Just nu ligger Freja bredvid mig som en liten ängel och snuttar sådär gulligt som bebisar gör på nappen. MEN idag... dagen som varit har varit jobbig för llla Freja. Och ja, mig, antar jag? Trotts att jag vid flera tillfällen försökt få henne att somna så har hon vägrat verkligen. Hon är sådär envis, så att hon vägrar att stänga igen ögonen. Som att hon inte vill missa någonting.
Vid 09 begav vi oss ut för en promenad med Issa. Jag tänkte att det gick ju så bra igår, så då kanske det går lika bra idag? Njae, inte riktigt. Vi gick till Ellens gård på böleäng där hon var ute och lekta med hennes lille Kian. Där vaknar Freja och TOKskriker. Jag tar upp henne, försöker trösta och mata osv osv. Ingenting fungerar. Tillslut ger vi upp och skiljs åt. Jag får bära henne i famnen halva vägen hem och Issa styr därav både min och hennes vagn. Efter halva vägen har hon somnat så djupt att jag lyckas lägga ner henne. Hon sover så djupt ända fram till ca 11.00. Skönt. Därför hinner jag röja innan min käre far kommer på besök kring 14 tiden. Hur mysigt som helst. OCH Freja är dessutom vaken under hela tiden han är hos oss. Hon lyckades somna till i ca 5min innan vi beger oss mot Issa för lite fredagsmiddag. Filip går på sin jobbhelg nu, vilket resulterar i att jag är själv både natt och dag. Snart är han ledig en hel vecka igen. Jag längtar!
Hon lyckas somna till i babyskyddet påvägen hem mot Issa, men vaknar efter ca 20min igen... Hos Issa fortsätter skrikfesten och vad jag än gör så blir hon inte nöjd. Jag börjar nu förstå att hon är övertrött. Hon har ju knappt sovit någonting idag, och bebisar i hennes ålder ska sova ca 90% av dygnet fick jag veta. Jag åker därför hem. Vi som hade tänkt oss en riktig tjejmyskväll med god middag och gotta. Men icket. Vi landar hemma igen kring 20. Vi badar Freja, får henne lugn (mycket tack vare babysittern, som sagt var kan vara det enda stället hon känner ro på..?) och nu har hon faktiskt äntligen somnat här bredvid mig. Filip åkte för ca 30 min sedan och jag har, ja hör och häpna, har startat upp min dator. I brevlådan låg där en datorladdare idag. Så nu ska vi väl komma igång med bloggandet på riktigt?!
Det var så fruktansvärt länge sedan Freja hade en sådan här dag. Nästan otröstlig. Vilket resulterar i att jag blir så chockad?! Vad gör man? Det gör så ont i mamma hjärtat. Nu ska jag sluta babbla och passa på att sova då jag tror hon har somnat för natten. Hon lär väl vakna kring 03 som vanligt och vilja ha mat. Nu ska jag bara lyckas flytta över henne/oss till sovrummet och vaggan. Som hon förövrigt sover som en stock i. Jag var tveksam i början, men nu äntligen sover hon som en ängel helt själv. Som jag älskar denna lilla tjej och oss som familj. Jag, Filip och Freja💗 nej, vad töntigt. Godnatt.



