cajsakarolinas

Har varit omtumlande, nervkittlande, sömnlös och alldeles underbar. Jag har gråtit floder utav hormoner och jag har gråtit floder utav kärlek. Det är mycket som har förändrats i vardagen, men bara till det bättre. Trotts alla sömnlösa nätter och all ny omställning så kan jag inte se en verklighet utan henne. Vad gjorde vi innan? Jag och Filip har verkligen satts in i en helt ny vardag som vi inte känner igen. Men sakta men säkert börjar vi känna oss som hemma med varandra. Jag, Filip och Freja 💗 

I början hade Freja gulsot så i princip hela första veckan hemma fick vi åka in till sjukhuset varannan dag för att mäta och se ifall det gick till sig. Tack gode gud så gjorde det de. En annan sak är att hennes högra höftkula är lite lös, något som är ganska vanligt för små flickor. Höftledsluxation heter det. Googla så får ni veta mer. Vi väntar på remiss från ortopeden så vi ska göra ett ultraljud. Tills dess ska vi använda två blöjor åt gången och försöka använda bärsele så mycket som möjligt så kanske vi slipper en skena i 6-12 veckor. En skena skulle göra ont i mitt mamma hjärta. Men det är ju som sagt väldigt vanligt så man är ju inte ensam. Vi har dock inte vant oss vid bärsele ännu och Freja skriker bara när vi provar, så det tar också i mamma hjärtat och jag ger upp. Men sakta men säkert. Hon gillar som sagt att bara ligga nära och vill helst ligga på mage på bröstet. Super mysigt. Men också väldigt krävande då man själv kanske vill hinna duscha under sovstunderna och hon vaknar så fort man lägger ner henne. Men jag ska inte klaga, vi har ju fått världens finaste lilla tjej. Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad och önskar att alla fina människor ska få känna denna känsla. Här kommer en bildbomb på första tiden tillsammans.