cajsakarolinas

att vara ute i solen
Jag som sa att jag hade en fullspäckad helg. Snacka om fullspäckad vecka?! Därav inget bloggande. Har verkligen haft fullt upp varje dag. Till och med gått så långt att jag börjat använda min kalender på telefonen för att hålla reda på alla träffar och tider. I måndags fönade jag håret, i tisdags(som bilderna kommer ifrån) träffade jag Emma och Issa ute i solen med våra små, i onsdags blev jag sminkad utav Filips syster Amanda på hennes praktikplats och sedan besökte vi Frejas farmor och farfar, kul, idag träffade vi Mikaela och hennes Freja och imorgon ska jag på återbesök hos BM och sedan föna håret. Pfiuh, låt mig andas. Men kul att hålla igång. Freja får väl vänja sig att hänga med i mitt tempo, haha... hon som dock stannat hemma med Filip en hel del då han är ledig. Kul med lite far och dotter tid😊. 
 
Men som rubriken lyder... att vara ute i solen ger mig panik. Ångest, och panik. Lilla, lilla Freja får ju inte vistas ute i strålande sol alls säger dom ju. Att vara inne eller hålla sig i skuggan EN sommar i ens liv gör mig ingenting. Men minsta lilla solstråle hon får på sig så blir jag super stressad. Sen värmen. Dom säger att man ska täcka armar, ben, huvud och fötter. Men hallå?! Min Freja blir ju super varm och blir grinig istället. Ni som har fått en vårbebis, hur har ni hanterat denna stress? Eller är jag ensam om detta? Tips och tricks för att kunna njuta utav sommaren utan att ha panik att Freja ska få solen på sig, förutom att sitta inne? Förstår ni vad jag menar? 
Här på bilderna verkar det ju som att allt är frid och fröjd. Det gick super bra i ca en timme att Freja sov i vagnen under ett träd. När hon vaknade var jag ju tvungen att ta upp henne, mata och skydda henne från solstrålarna som lyste igenom från trädet. Behöver man vara så noggrann?! Det hela slutade med att jag bad Issa och Emma att vi skulle gå in istället. Väl inne släppte min stress.